Svår fråga tycker jag faktiskt. De stora bloggarna som tjänar pengar på bloggen är ju väldigt öppenhjärtiga och skriver ju ut precis allt på bloggen. Jag skulle vilja kunna vara lite mer personlig här än vad jag är. Då menar jag inte att jag vill skriva ut en massa privata saker för det brukar jag inte ens prata om i vanliga livet, men visa bilder på hur jag bor tex. Eftersom jag inte bor ensam så måste jag dock begränsa mig för maken vill inte att jag skriver vad som helst och det kan jag tycka är bra. För även om jag kan känna viss irritation ibland över att behöva tänka efter vad jag skriver så minskar ju risken att man skriver något man får ångra.

Sedan bor jag i ett litet samhälle på en ö, vilket gör att jag kanske inte kan skriva ut om vissa saker som händer för att folk kan känna igen sig... Kinkigt det där hehe. Det finns två personer tex som inte ligger på topp hos mig och jag skulle ÄLSKA att få spy ur mig all den galla jag har samlat på mig pga dem, men det vore inte så smart.

Det skulle vara såååå skönt att bara få ett sånt där vredesutbrott som jag ofta fick förut, bara för att få ur mig frustrationen liksom. Men jag kan inte kanalisera tillräcklig energi för det nu för tiden, det händer sällan nu och det tar lång tid innan det händer. Det är ju visserligen bra och ett hälsotecken, men någon gång ibland är det skönt att få flippa ur lite. Får väl plocka ner lite taggtråd någonstans för det blir jag fullständigt vansinnig på haha! ;)

Men det här med att vara personlig på bloggen och skriva vad som helst leder ofta till konflikter och nätmobbing och det är riktigt läskigt. Folk skriver så vansinnigt elaka saker att man häpnar. Jag har själv råkat ut för det och då har jag ändå en pytteliten blogg. Jag förstår inte poängen med det? Tycker jag inte om vad någon skriver så läser jag inte den bloggen något mer, inte sjutton går man in och skriver att personen är en hora etc. VAD exakt vinner man på det??? Särskilt inte om man dessutom gör det anonymt. Stå för dina åsikter eller håll käft!

Jag skriver inte på bloggar eller facebook, jag säger det till personen i fråga om jag känner att jag nu måste det. Helst slutar jag bara umgås med folk som visar sig vara puckon. För varför ska jag umgås med folk som får mig att må dåligt?

Nä jag väljer mina vänner med omsorg. :)

Sen kan jag vara riktigt jävla långsint mot folk som beter sig illa. MEN jag kan oxå rannsaka min egen skuld i en konflikt och har inga problem med att förlåta om jag själv varit delaktig i konflikten.

Har jag däremot varit shysst och ändå får skit tillbaka så glömmer jag det inte...

Känner att jag skulle kunna spåna vidare på detta länge till men ska jag inte göra nu för tiden räcke inte till. Det är ju snart dags för fika! ;)

Kram på er!

Sanna